Färg som överraskar

I Mariehamn är färgpolicyn rätt enkel: stick inte ut alltför mycket. Det innebär att hus i Mariehamn är målade mestadels i pasteller, även rappade. Det mest radikala är några nyare byggnader som fått en rostfärgad puts eller den blåa färg som fått smeknamnet "Landell-blått". Och så bjuds man på detta i London:

Detta hotell ligger mitt emot St Pancras stationshus och hade fram till för ett par år sedan en fasad med fält av röda tegel och ljus sandsten. Se bild via denna länk: http://kingscrossenvironment.files.wordpress.com/2012/03/megaro-before.jpg
Inte helt okontroversiellt, speciellt i en stad där man har lyckats bevara väldigt många fina fasader i centrum. Med tanke på detta, att man är bra på att spara fasader och byggnader i London (jämfört med Mariehamn i varje fall, förvisso med ett mycket större utbud att välja från) så är det intressant att det, åtminstone för denna byggnad, inte finns reglerat vad man får och inte får göra med fasaden. Ägaren har helt enkelt sett en möjlighet och tagit tillvara på den.

Jag är kluven till detta: som marknadsföringsmänniska så är det ju ett fantastiskt sätt att få uppmärksamhet och sticka ut i en stad som har så mycket att erbjuda att det är svårt att märkas i bruset medan arkitekturfantasten är förfärad över att husets ansikte inte är vad den borde vara. Som en människa med alldeles för mycket make up, så all naturlig skönhet har suddats ut. För så är det, detaljerna i fasaden får man anstränga sig för att tyda.

För mer info:
http://kingscrossenvironment.com/2012/03/27/street-art-marmite-unveiled-on-euston-road/