För en ruckelromantiker finns det ett flertal varianter på mardröm. Ett är ett fantastiskt gammalt hus som är sönderrenoverat: spröjsade fönster bytta mot perspektivfönster.Ett annat är att se ett alldeles underbart hus förfalla. på Åland finns ett flertal, oftast i samband med ett hus från 1970-80-talet. Kan tänka mig att det gamla huset blivit för omodernt och det skulle ha blivit för dyrt och eller arbetsdrygt att rusta upp. Men jag gråter när ett fantastiskt hus ser ut så här:
Eller rättare sagt såg ut så här. Såg det åter dag och förfallet verkar ha accelererat.
Det som får detta hus att sticka ut från andra från samma tid är att verandan är placerad i vinkeln, som ger huset ett rätt kompakt utseende. För grunden i sig är ett vinkelbyggt, L-format hus. Hur många timmar har inte krävts för att bygga denna förfallna skönhet? Kom virket från den egna skogen? Blev stockarna tillsågade i den egna sågen, hos grannen eller kanske i byns gemensamma? Här har säkert gråtits, skrattats, älskats och bråkats. Det här har varit någons stolthet.
Önskar så jag kunde rädda det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar